Fuglesang

Jag fick tag på det här videoklippet nånstans. En astronaut som tränar inför en rymdresa.

Det finns inte mycket att säga längre, inte mycket att tycka. Det går väl bara att sammanfatta det hela med Christers egna ord:

Heja Sverige!
Heja Norge!
Vive l'Europe!

Idag fick jag, av någon anledning, ett nyhetsbrev från Allt om Stockholm till min mail. Överst i brevet låg någon typ av krönika, skriven av en man vid namn Kalle Asplund. Han skriver om den mat Christer ska ta med sig till rymden. Det är ett par saker som gör mig lite misstänksam. För det första är texten mycket lik mitt inlägg om geléhallon, bland annat omnämner man Christer som blivande svensk matambassadör. För det andra har denne Kalle Asplund en exakt likadan klocka som jag.

Jag påstår inte att det här är en del av en stor konspiration mot mig, eller att Kalle Asplund är en del av den franska frimurarordern och i förlängningen vill stjäla min identitet, men visst undrar man. Någonting är i alla fall skumt, och jag kommer helt klart titta närmare på det.

Ett till inlägg som nästan inte alls relaterar till Christer.

Ett par killar som uppenbarligen inte förstått charmen med rymdfärder.

Hittade en fin bild på Christer. Christer har en extrem vattenfobi och bär därför rymddräkt varje gång han går till badhuset med sin familj. Väl där brukar han gå runt på botten av bassängen och leka rymdäventyr.

Detta inlägg kopplar inte på något sätt an till Christer. Egentligen borde jag skriva om Christer. Om bara någon dag går han i den karantän som är nödvändig inför varje större rymdäventyr. Christer firade nyligen thanksgiving, och hade då på sig en asrolig dräkt som jag skulle kunna ordbajsa i evigheter om. Men icke. I och med det enorma massmediala drevet runt Christer de senaste veckorna har jag på något sätt fått svårare att hitta inspiration.


Därför ska jag ta upp lite annat idag. För det första hittade jag en intressant artikel som handlar om cryoteknik, flugor och vikten av kollektivism. På nåt sätt tror jag att man kan anknyta detta till Christers rymdfärd, principerna är väl i grunden de samma, men jag avstår från att fördjupa mig i jämförelser. Istället vill jag bara be någon testa det hela, och sedan rapportera resultatet i en kommentar eller liknande. Är det svårt att hitta flugor vid den här årstiden? Jag har inte sett några hemma på länge (förutom de där bananflugorna som inte verkar dö ut hur länge sen rötmånaden än tog slut).


Sen hittade jag också en annan artikel, delvis på samma tema (kollektivism, djur, häftig teknik och underliga experiment). Om det som tas upp i artikeln är sant eller inte, kan jag inte säga. Jag kan bara hoppas. Stalin var som bekant en ganska osoft kille, men han gav sig helt klart in på häftigare experiment än vad dagens ondskefulla politiker vågar. Visst, Bush bombar ökenländer, Reinfeld krossar a-kassan, Saddam kastade folk till lejonen. Coolt, men ambitionsnivån ligger ju inte speciellt högt. Stalin skapade en hel filmgenre kallad traktormusikaler, och försökte (om man ska tro på artikeln) skapa en armé av sjukt balla oövervinnerliga superapor!

Tänk er om han hade fått klart armén nån gång på 30-talet, då hade det fan inte blivit något andra världskrig. Då skulle vi fortfarande sitta hemma och darra medan den sovietiska ockupationsarmén (bestående av halvapor) röjde runt på gatorna. Jag säger inte att världen skulle ha varit bättre, men lite liv och rörelse hade vi i alla fall fått.


Man kan tänka sig att aporna inte skulle klara av vanliga stridsfordon, typ tanks och sånt, då deras motoriska och kognitiva förmågor är något begränsade. Detta blir förstås ett problem - även om aporna är sanna krigsmaskiner så kan de inte säga så mycket när det kommer ett tyskt stridsvagnsförband. Det är inte heller optimalt att ta sig väldigt långa avstånd (tänk typ genom sibirien) till fots. Självklart ska inte aporna behöva förlita sig på mänskliga förare, och det är där jag skulle kunna komma in som extern konsult med den bästa möjliga lösningen. Varje apa får helt enkelt en Liger till sitt förfogande. Ligern är världens idag coolaste djur, en blandning mellan lejon och tiger som saknar en kromosom och därför blir absurt stor. Den är dessutom lättriden och väldigt snabb. En liger klarar av grovkalibrig automateld samt mindre flyganfall.

Jag tycker minsann att jag har hittat lösningen här, och om någon av dagens galna dikatorer får för sig att använda mina idéer är det fritt fram - bara jag får en medalj uppkallad efter mig samt välförtjänt credd.

Jag funderar på att någon gång i framtiden, om intresse finns, lansera en linje actiondockor med Christer. Det här är förstås bara en första skiss, men ändå.

Nyteknik.se publicerade en till artikel om Christer för ett tag sen, med en personlig touch. Bland annat visade de den här bilden med bildtexten "Christer Fuglesangs självbild".

Inte mycket att kommentera här, men det är en fin bild.

I artikeln kommer också ett gäng skäl till att tycka om Christer. Ett exempel:

"Ja till: Punktlighet, rättvisa, rymdfärder och sång.

Nej till: Macho, prylar, astrologi, religion, psykologi och flum."

Via ett anonymt tips hittade jag den här mycket förbryllande bilden.

Nyteknik.se rapporterar här om att Christer vill sätta rekord i rymdfrisbee. Det går ut på att han ska släppa frisbeen en stund, och sen ta tag i den igen. För alla er som aldrig spelat rymdfrisbee kanske det verkar som en dum idé, ni tror att frisbeen kommer falla. Men icke! I rymden finns nämligen ingen, eller en mycket marginell, dragningskraft. Det gör att om Christer släpper frisbeen helt stilla så kommer den stanna på samma plats ända tills han får lust att hämta den igen.

I det förra inlägget skrev jag att Christer inte kommer ha tid för att sitta på en stol ens en gång, men det här verkar ju tala emot den teorin. Å andra sidan kanske han kan släppa frisbeen, utföra några rymduppdrag, och sen återvända för att ta upp frisbeen igen.

I artikeln skriver man också:

Såhär tror alltså ESA, den europeiska rymdorganisationen, att det kan tänkas se ut när Christer är i rymden. Jag är något skeptisk. Dels tycker jag verkligen att Christer borde ha någon typ av skyddsdräkt/plasmasköld när han är ute i rymden. Dels undrar jag vad han sitter på. Någon stol borde det inte vara tal om, Christer kommer inte ha tid att sitta och slappna av. Om det var någon typ av rymdscooter tycker jag att han borde hålla händerna på handtaget, det verkar säkrast.

I vilket fall håller jag med ESA om att Christer kommer se precis sådär kolugn, belåten och fräsch ut. Det tror jag ingen tvekar på.

Spacedog säger: lycka till Christer, och må kraften vara med dig.

It came some stone or something...